Naturguide Hampnäs

Onsdag eftermiddag åkte vi till Uttersjö. Fick först åka hem till Jenny(läraren) en sväng och hon visade att dom i hennes jaktlag hade satt upp en sån där kamera som tar bilder om de rör sig :) Och den hade fångat några bilder på en björn där inte så långt ifrån där vi skulle vara vad jag förstår de. Och de var ingen liten björn heller. :)
Sen åkte vi där vi skulle tälta, vid en sjö. Fanns en timmerstuga där också. Men meningen var att vi skulle få "lära oss" tälta och leva lite sånt liv inför vad som komma skall.
Slog upp tälten och åt lite middag. Sen tog Jenny (läraren) med oss på en liten skogspromenad där det hade setts björnskit. Var ingen stor laddning men om ni inte ser så var de mest bär i den högen :P Sen berätta ja lite om björnen och hur man ska bete sig om man träffar på en björn i skogen. (Hade som redovisning)

Sen gick vi tillbaka till lägerelden och satt och prata och myste.
Sen börja folk gå till sina tält men jag, Ola, John och Linnea ville sova under bar himmel eftersom det var en sån stjärnklar fin natt. Så vi tog våra liggunderlag och sovsäckar och la oss utanför tälten och tittade upp mot stjärnorna.
Oroligt vad liten man känner sig när man tittar upp där. Såg några satelliter och stjärnfall.
Och så låg vi där och prata lite och sjöng lite visor. Bla från Dan Andersson, "Helgdagskväll i timmerkoja" En jätte vacker dikt/visa. Var riktigt mysigt och jag kände mig så trygg och hemma på något vis fast ja egentligen inte var i närheten från hemma (Som för mig egentligen är i min barndomsby utanför Boden) Kanske är de för att Dan Andersson har funnits med i uppväxten och många andra visor vi sjöng.
Lite poetiskt de låter va? ;) hehe, Men det var de. Allt är poesi de vi gör egentligen om man nu ska se det från den sidan. Kl 3 på natten gick Linnea in i tältet för att hon av någon skum anlednign trodde de skulle vara varmare där. Haha Och då blev de genast mycket kallare.
Kröp ihop närmanre mot John som låg närmast så han också börja frysa stackarn!
Somna efter en timme igen. Vakna sedan lite då och då under morgontimmarna av höstkylan.
Kl 7 vakna jag på riktigt och klev också upp.
Sovsäcken vad blöt av morgondaggen och jag gick med trötta steg in till Jennys timmerstuga där hon sov.
För där var det varmt och gott. Gjorde i ordning lite frukost och fick vakna i min takt i fred innan den värsta surrskocken vakna till liv. :P

Sen fram mot förmiddan, så tog vi oss en promenad i skogen för att söka ett björnide som Jenny hört skulle ligga i närheten från vårt läger, Vi gick runt litegrann och till sist hitta vi de! Han/hon har grävt de under en myrstack.

Och eftersom Björn i våran klass heter Björn så tyckte vi de var roligt om han gick i ide.
Så vi lura ner han dit så vi alla fick ta kort på en Björn i ett ide. :)
Gick vidare runt om i naturen och titta lite. Var en sån vacker dag. Och fin skog var det också! :)
Sen såg vi en stor stenbumling där mitt ute i skogen som några av oss vart så sugna å klättra upp på ^^



Henke, jag i mitten, John och så klätterapan Ola som kom halvägs upp ;)
Sen kom vi tillbaks till vårat lilla läger och redovisningarna sattes igång var allt från ph-värdet i sjön, växter och bär till bygga vindskydd och fiske.
Jenny bjöd på Kolbulla som vi käkade till lunch. Har aldrig ätit de men det var himmelskt gott!



Sen påbörjades arbetet med att bygga ett vindskydd med Ola dom som ville :) Och det ville bla jag och Linnea. Det var jättekul och "avverka" skog på gamalt vis så att säga. Förstår att gubbarna i skogen från förr i tiden blev ganska sega. Hehe
Medans vi byggde på där så laga Björn och Mari mat i kokgrop vi senare skulle äta:)
Det är också nånting nytt för mig! Du gräver alltså en grop i marken och lägger i heta stenar som har legat på elden några timmar.
Sedan lägger du i maten som du har lindat in i foliepaket och lägger sedan på "marklockat" och låter det få pysa på när nere några timmar typ..
Du ska ju itne ha bråtton när du gör de.
Men gott blev det! Vi hade lax med potatis och rotsaker, med en kall sås på sidan av.
Det kallar jag lyx i vildmarken!
Efter middagen var vi fortfarande inte klar med vårat vindskydd som blev större än vad jag tror från början inte var tänkt. Så sista fick vi arbeta med ficklampor när vi la på granris. Efter all möda slit och släp och väldigt bra resultat! Så flytta vi dit sovsäckarna och övernatta där eftersom vi hade byggt så fint å var helnöjda! :)
Satt lite vid elden med dom andra. Men mina ögon rullade mer och mer neråt efter de fysiska arbetet under dagen så jag riktigt längtade efter att få sova på doftande granris.
Det hade varit en lång dag så vi gick sen och la oss där i vindskyddet. Och som föregående natt så prata vi lite, sjöng som sångfåglar vi alla är. Iallafall Jag, Linnea, och John. Ola haka på ibland också:)
var varmare än förra natten när vi låg helt öppet. Vilken skillnad de kändes å vara med vindskyddet!



"Och när morgonens stjärnor blekna och dö
och när ångorna stelna till is,
och när dagningen skälver på myr och sjö
vi sova på doftande ris." D. Andersson.

En vers av Helgdagskväll.





Fredag 05.00 Stiger och och Ola upp till Jennys timmerkoja och gör lite frukost.
Sedan beger vi oss ut på älgjakt med henes jaktlag i byn.
Det är första gången jag är på älgjakt. Har väl alltid varit lite emot de där med å skjuta djur för skojs skull.
Men de har fallit bort från mig mer och mer. Det måste ju skjutas annars tar ju älgarna över jorden!!
Och kött är gott!
Men sen jag var på älgjakt denna morgon så förstår jag också hur otroligt charmigt de är. Det var riktigt mysigt tyckte jag. Och lite spännande .
Gick med en jätte bra kille som berätta för mig allt möjligt så jag förstod och lärde mig lite grunder. Fick ha på mig radion och lyssna vad som sades sins emellan. Och även prata om de var nån som ropade till 17 vilket var vi då. (Se vad jag kommer ihåg detaljer)
Hans vovve var en svensk älghund. Jätte fin sådan!

Det första Jörgen (som han heter) säger när vi sedan ska skiljas åt alla för å sprida ut oss på våra olika pass är att vi skulle minsann skjuta en björn idag. Han sa det ju visserligen med humor. Men ändå!
Då började tankarna på björnar komma igen. Under tiden vi var där har det ju varit snack om björn, spår av björn osv. Tänk om vi verkligen skulle träffa på en där vi satt tyst och stilla!. Jag blev lite nervös över tanken.
För det är ju om björnen blir skadad den blir livsfarlig.
Men sen sa han lugnande att risken var nog väldigt liten att vi skulle få syn på en björn.

Vårat pass vi var på var jätte fin natur! Ni vet riktigt så där sagolik grönmossig granskog. Såg nästan lite trollskt ut. Och där satt vi på en mossig sten och lyssnade, tittade och viskade.
Titta på gps:en vart jycken höll hus. Inga skall men han hade fått upp spår efter dom han löpte fort fram.
I detta fall var de en ko och en kalv som hade setts på språng.
Efter ett tag hörde vi en knall och förväntansfullt vänta jag på att de skulle börja snackas i radion.
Och det gjorde det en stund efter de.
Då var de jaktledaren (Jennys pappa) som hade fått in en träff på en älgko.
När vi gått igenom vårat pass så samlades vi vid en eld, fika och prata om morgonen.
Jag hade gärna velat vara längre, men Jenny kände sig lite stressad tillbaka till dom andra som inte följde med.
Men jag tyckte i alla fall att älgjaken var supermysig och spännande fast de inte hände så mycket för oss. Men tänk då om de skulle göra de!
Kan mycket väl se mig själv som jägare senare i livet. Får väl se när de bli jägarexamen.
Skulle först vilja gå brevid några gånger till för å få mer grepp om vad det verkligen innebär.


När vi kom tillbaka berättar Henrik i våran klass att han hade hört något prassla i skogen kvällen innan. Han hade gått ut för att kolla vem det var och sett en björn inne i skogen grymtandes.
(Och där låg jag, Ola, John, och Linne i vindskyddet en bit nedanför och sov)
Kan verkligen inte tänka mig att en björn har varit så nära mig när jag legat sovandes.
Jag skulle vilja säga att Henrik inbillat sig eller nåt. Inga spår fanns efter björnen i skogen där han hade sett han heller. Men sånt är svår å se i mossan.
Så jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Vill inte påstå att Henrik ljuger. Men det känns lite overkligt..
Åt lite snabblunch och sen åkte vi tillbaka mot Hampnäs.


Dagarna i Uttersjö var verkligen helmysiga! Har fått prova på en massa saker jag aldrig gjort förut.
Lärt mig av andras kunskaper.
Och björnfrossa har det sannerligen varit på hög nivå!! Men det har bara varit spännande :)
Och de där man att vi skulle vänja/lära oss å sova i tält blev ju inte av nån utav nätterna för mig.
Så tältet slog vi upp i onödan. ;)

I nästa inlägg kommer jag och skriva om när vi paddla kanot i Nätraån, och forsränningen i Vindeln. Missa inte de!
:)

Ja nu har det snart gått en vecka sen vi var ut och paddla havskajak.

Det började i tisdags där det bar av från Skommarhamn. Det var en solig fin dag, blåste lite granna men det var överkomligt. Var inte så vingligt som jag hade föreställt mig.
Men det är klart vi fick ju ha riktiga stabila havskajaker. Det är annat än dom som lånas ut i skolan som jag testade innan när Bengt hade en kort genomgång.
Min kajak var en Trapper K1 Albacore. Andra märken som fanns med var Dolphin och Seabird om jag inte minns helt fel.
Vi började med att paddla ut till en ö som heter Grisslan som är jättemysig! Där laga vi lite lunch, jag och Linnea koka risgrynsgröt som vi hade med oss. Sen hade Niclaz lite genomgång där han på land skulle försöka visa hur man ska ta sig i en kajak om man ramlat i vattnet bl.a. Sen innan vi skulle paddla vidare fick vi lite tid till att gå upp på en mindre höjd så man fick lite utsikt över ön och havet. Det var riktigt fint där uppe!

Och skönt att få röra lite på benen efter att bara ha suttit och ansträngt armar och axlar.
Var ganska bra med vågor på sina ställen där vi paddla, Var lite nervös faktiskt över att tippa med kajaken även om det inte kändes som att det var nära. Men just att man inte fått ”känna” på vattnet än så att säga. Och inte fått se hur det går till att rädda/bli räddad in real life.
Vi paddla tillbaka mot Skommarhamn och mötte upp Lennart som skulle ta över från Niclaz och paddla ut till Malmön där vi skulle övernatta. Niclaz ska ju snart bli daddy igen nu när som helst. Så jag förstår att han vill hålla sig på hemmaplan.

När vi kom till Malmön lasta vi bara ut packningen och strippa av oss lite kläder för nu skulle vi minsann få bli blöta! ;)
Vi skulle med hjälp av rörelser men paddeln hålla balansen så vi kunde luta och visa undersidan av kajaken. Alla började lite försiktigt förutom jag som trodde jag kunde luta 90 grader på en gång utan övning som drallta i innan vi knappt börjat på riktigt.
Hade ju inte hunnit lära nå eskimåsväng så jag tryckte mig bara ut och kom upp igen skrattande och en aning chockad av de kalla vattnet. Hur kunde detta gå till?? De förstod jag inte. Hehe

Lennart visade då alla hur man skulle hjälpa en kamrat som hamnat i vattnet. Och det gick förvånansvärt bra tyckte jag. Behöll lugnet och lärde mig en läxa att inte vara så kaxig i början.
Sen drallta alla i en efter en förutom Maria som inte äventyra lite mycket med å bli blöt som vi andra.
Eller så var hon bland dom skickligare. Jag vet inte, var så koncentrerad på mig själv och vad jag gjorde. Men det var verkligen så jävla mycket roligare å se dom andra göra samma misstag som jag, än å själv hamna i plurret.
Efter dom olika övningarna så väntade en bastu som fortfarande var varm efter tidigare besökare.
Och det var verkligen helt fantastiskt underbart och gå in där efter att ha höstbadat i havet .
(Tänker på när vi ska bada isvak senare, då kommer vi inte ha nån bastu att gå in i, Huvva! Då kommer jag ju dö! Fy så hemskt kallt, jaja den dagen den sorgen som man brukar säga)
Sen laga vi en sen middag. Det blev korv och makaroner för mig och Linnea, enkelt och gott!

Sen satt vi framför brasan och hade det mysigt. John försökte hålla liv i den ganska så utmattade gruppen genom å vara någon sorts ”lekfarbror” Hitta på olika enkla lekar som inte krävde nån fysisk ansträngning. Men det varade inte så länge. Borsta och sen var det god natt.
Somna skönt på mitt hårda liggunderlag till regnat som smattra mot tältet.
Vakna av den förbannade väckarklockssignalen på min telefon. När jag helt yrvaket titta ut ur tältet möttes jag av kraftig blåst. De var ju ingen nyhet precis. Min mamma hade varnat mig för kuling dagen innan som hon hade hört på nyheterna. När man tittade upp mot talltopparna som rörde sig kraftigt kunde man ana betydligt oroligare vågor en bit ut till sjöss än det man kunde se från stranden. Vi satte oss i vindskyddet och åt lite frukost, funderade över dagens paddling hur de skulle gå till. En pirrande känsla av nervositet och adrenalin när jag tittade ut mot de blåsiga havet.
Vid 9-tiden kommer Niclaz paddlandes med potoner på sin kajak för extra stöd. Och det gjorde ju inte oron mindre precis.
Men med karta och våra kloka huven så gjorde vi upp olika planer för hur vi skulle paddla över till andra sidan på smidigaste sätt. Packa våra kajaker och begav oss ut på havet med de STORA vågorna. Blåste säker 18M/S, när vi hade vågorna bakom oss var de riktigt kul för då ”surfa” vi liksom oss fram.
Men när vågorna kom åt sidan var de lite obehagligare för då var de djup koncentration att hålla balans och lugn. Vågorna sköljde över kajakerna men kapellet höll tätt så jag blev inte så där jätteblöt.  Vi fick nöd gå i land på nåns tomt, vi satte oss ner och fikade och Niclaz bestämde att vi skulle avbryta där. Han och två andra frivilliga som var John och Ola fick paddla över till andra sidan 3 km motvind!! Riktigt bra jobbat tycker jag. Själv kände jag att jag hade jättegärna paddlat mera för jag tyckte det var kul. Men jag kände att mina armar och axlar var helt slut så jag hade inte orkat en meter till som det kändes som.
Så vi bar upp kajakerna till vägen och gjorde som småning om lunch. La oss sen i solen och myste. Sen kom Niclaz, Ola och John med bilar och släp för att hämta upp oss andra.
När vi kom tillbaka till skolan samlade vi oss i matsalen och fika och prata om våran äventyrsfärd.
Nu har vi fått prova på paddla i riktig kuling så det känns som att vi har klarat de värsta vädret nu. Nästa gång kommer allt kännas buslätt !
Och Niclaz som är en erfaren kajakist  och har paddlat i många olika väder och miljöer säger själv att han inte varit med om detta som vi var under onsdagen. Så han är nog riktigt stolt över oss. Och det är jag med , med tanke på att vi var helt oerfarna på kajak och ingen av oss välte sen när de väl gällde. Toppbetyg till oss naturguider 09/10!

Gokväll läsare!
Kom hem i eftermiddag med en mycket spännande erfarenhet rikare. Jag pratar såklart om havskajak, temat nu i höst är ju just vatten. Men inlägget ikväll kommer handla mer om allemansrätten som vi har. Mer om havskajaken i nästa inlägg när jag känner mig lite piggare. Allemansrätten är deadline 23.55 inatt så tänker göra bort de nu.

Vi ska vara tacksamma att vi har allemansrätten. Det ger en otrolig frihet för oss naturälskare att kunna få vandra fritt, slå upp ett tält, kunna göra upp en eld och koka sitt kaffe eller grilla sin korv.
Det är ju riktigt charmigt, i många länder finns inte dessa möjligheter.
Utan då måste man ta kontakt med markägaren och fråga snällt om man får plocka svamp eller bär på de eller de skiftet tex. Jag kan tänka mig att det skulle säkert  inte vara så grinigt med det.
Men det krävs ju planering. Och det tycker jag inte hör ihop med varandra riktigt.
Vara ut i naturen och göra någonting, vad som helst egentligen! Det är ju verkligen frihet och helt underbart vad man mår bra i kropp och själ. Men ska man då måsta forska runt vem som äger vad, vart gränserna går och därmed ringa och planera in. Det låter ju inte riktigt klokt i mina öron, och blir nog tröttsamt i längden. Det spontana härliga och fria försvinner ju då.

Men det är väl för att man är uppvuxen med allemansrätten man blivit bortskämd med den.
Så nu när jag sitter här å tänkte vad tusan ska jag skriva om allemansrätten så var det ju ganska självklart ändå.
För den påverkar ju oss alla verkligen mer eller mindre. Vi får mer möjligheter att kunna vara ute och röra på oss. Och de har ju ingen mått dåligt av.
Men vi måste också visa hänsyn och varsamhet när vi är ute i naturen.  ”Inte störa – inte förstöra”
Om vi tex ska tälta får vi inte tälta på nysådd gräsmatta eller på nyplantering. Tänka på att lämna de precis som det såg ut när du kom dit. Vanligt folkvett egentligen, och ni som kanske inte vet vad de är så är ju ett exempel att inte lämna skräp utan kasta i soptunnan.  Eller om det inte finns samla ihop och slänga senare. Vara försiktig när man eldar, ha koll på hur det blåser och vart man gör upp elden.  Elda aldrig när det är torrt ute då ökar risken för skogsbrand och det är bland dom största mardrömmarna för en skogsägare eftersom det sprider sig fort och lätt. Svår att få bukt på en rejäl skogsbrand och det är mycket värde i skogen. Så välj helst anordnade grillplatser alternativ sand eller grus. Du får elda pinnar, kottar och dylikt du hittar på marken. Du får aldrig börja hugga eller dra loss näver från träden!
Räddningstjänsten kan utfärda eldningsförbud om det är riktigt torrt ute och då är det även förbud att elda vid iordninggjorda eldstäder. Och detta ska vi visa extra stor respekt för tycker jag. Elden är ingenting att leka med.
Nu har jag nämnt lite om sopor och eldning. Någonting som också är viktigt när vi vistas ute i naturen är ju såklart att visa hänsyn till våra vänner som bor ute i skogen. Som är beroende av skogen! Det är ju faktiskt deras hem som vi vistas i när vi utför våra friluftsintressen.
Tänkte inte nämna allt om alla djur utan lite mer kanske som har med vatten att göra som vi har varit ute på. Och det vi kan tänkte på i första hand är fåglarna, när vi är ute och paddlar tex. På vår och försommaren häckar många fåglar och vi ska vara extra försiktig då när vi ger oss ut. Undvika vassen så vi inte förstör deras bon. Och om vi ser en mamma med ungar vara ute och simma måste vi tänka på att inte komma för nära. För hetsar vi dem kan dom bli uppjagade och splittras från varandra.
Så ser du att fåglarna börjar bete sig märkligt eller ser oroliga ut är du för nära.
Om du vill fiska när du är ute på sjön så går det bra, så länge du inte är närmare än 100 meter från fasta fiskeredskap, exempelvis fiskodling.  Du får även använda dig av en brygga om inte ägaren har något emot de. Då får du såklart flytta på dig och hitta ett annat ställe. I övrigt gäller allemansrättens grundregel att visa hänsyn och inte störa eller förstöra.
För mig är dessa saker ganska självklara och förhoppningsvis ni andra också.
Vill du veta mer om lagar och regler som kanske inte är lika självklara så kan du gå in på Naturvårdsverkets hemsida. Där kan du läsa om allt. Deras hemsida har även varit som ett stöd för de jag skrivit här ikväll. Allt kan man ju inte komma ihåg, det finns ju så mycket man kan skriva om när de gäller allemansrätten. Men tror jag har plockat med det viktigaste nu som gäller när man är ute på sjön och går i land som vi har fått göra dom senaste 3 veckorna.
Källorna om fåglarna är från pappret vi fick när vi var på Malmön.
Och den största källan är nog mig själv.

God natt!

 

Hej alla läsare!

Om det nu är nån som läser detta.. Har ingen aning hur man ser hur många som läser. Så ni får gärna lämna en kommentar i bloggen så jag vet att ni existerar . Förutom mammsen så jag VET att du läser och hänger med i allt som händer i denna utbildning och på bloggen.

Tisdag 1 sep kl 8.00 samling.
Åkte ut till Näske där segelbåtarna ligger stilla i hamnen, packa i båten och gjorde den klar för avfärd mot målet Mjältön som är Sveriges högsta ö.
Det var en upplevelse att få segla. Det är mycket mer med de än man tror. Det är ju inte bara å sitta och steka i solen utan slå hit och slå dit, kolla sjökortet osv.
Men jag tycker att vi tillsammans gjorde det riktigt bra. Även om jag knappt fatta vad det var jag skulle göra så gick det bra :D
Vi delade upp oss i två grupper. I min grupp var det jag, Ola, Björn, Maria och Niclaz (läraren)
Och vi vann! Haha om man nu ska tänka att de var en tävling. Så vann vi överlägset mot dem andra.
Kom fram till viken på Mjältön där vi skulle övernatta välbehållna och glada. Gick ut på klipporna och tog lite bilder. Satte oss ner och bara kände lugnet, doften, vinden och solen som värmde.
Endast vågorna som slog mot klipporna hördes. Och sakta men säkert såg vi nå segel dyka upp.
Och där kom dom med sin båt med sjösjuka människor. Hehe…eller ja iallafall två st tror jag.
Vi fikade lite och sen fick vi hjälpas åt att slå upp kåtan tillsammans. Och det gick riktigt bra! Mycket tack vare att Ola hade satt upp ett liknande tält förut.
Efter vårt goda samarbete så började vi göra middan klar. Och efter vi käkat middag så fick frivilliga följa med på en kvällssegling.
Och det ville dom flesta. Men nu hade vinden blivit kraftigare ca 10-15M/S och det kändes! Vi fick oss alla en och annan trevlig uppiggande dusch på vår färd mot Ulvön .
När vi kom till Ulvön kom vi mer i lä och kläderna fick en chans att torka bättre.
När man tittar på sjökortet rundan vi seglade på kvällen så ser det inte så långt ut men det tog ändå 3 timmar så de han bli mörkt, fast vi hade bra vind. Fick verkligen anstränga ögonen där mot sluten. Kvällseglingen blev som en nattsegling. Men de var spännande !  Maria blev sjösjuk, de var ju mindre kul, men så kan de vara ibland.
Var något så frusen efter vågorna som hade svept över och vinden. Så när vi kom tillbaka och såg att Henke och Björn hade gjort i ordning en brasa blev jag riktigt nöjd.
Vi satte oss alla framför brasan och myste med lite kvällfika och satt och pratade.
Sen var de äntligen läggdax! Jag var så trött !! en heldag ute gör en tröttare än man tror.
Vi låg i kåtan och fnissade ett tag. Eller iallafall de andra, speciellt Björn som hade överdoserat kaffe medans vi var borta. Jag somnade ganska snabbt av ett skönt vaggande som satt i efter den långa dagen ute på havet=)

Onsdag 2 sep kl 05.00
Vaknade av att jag huttrade och frös och att Marie och Ola gick iväg på sin bäverspaning utan vidare bra resultat till att försöka få med mig. Var så otroligt trött! Även om jag hade velat följa med. 
Drog på mig en extra tröja och somna om. Men vaknade tätare nu mellan gångerna för de kändes i ryggen  att sova på hårt underlag.
Sen kl 7 kom Niclaz mf med frukosten in i tältet och vi satt och åt.
Hörde hur regnet piskade mot tältet. Kände mig inte så där jätte entusiastisk till att bestiga ön topp i regnet UTAN regnkläder (som jag inte hunnit inhandla) +att min förkylning som har spökat lite tidigare men inte velat brista ut riktigt verkligen hade kommit tillbaka kändes de som. 
Men efter vi fikat klart så sluta de lyckligtvis att regna och jag tog mig i kragen och bestämde mig för att följa med ”en bit” i alla fall, men som sluta med hela vägen upp till den makalöst vackra utsikten! Och jag hade glömt bort att jag var sjuk=)
lokalisera oss lite och knäppte kort och så gick vi neråt igen och börja packa ihop för hemfärd. Skulle egentligen inte komma hem förrän vid eftermiddag .
Men eftersom dom hade lovat kulingvarning så ville vi inte riskera nåt.
Hemfärden var lika underbar, solen sken och allt gick bra. Förutom när nåt hände? Så vi höll på att åka i vattnet nästan kändes det som.
Det luta rejält där ett tag huhu! DÅ var jag lite skraj hehe. Det komiska var att jag tänkte mest bara på min mobil och kamera om jag hamna i vattnet eftersom jag hade dom i jackfikan. Inte på mig själv att jag kunde dö eller nåt. HAHA! Då snackar vi om att känna sig trygg, eller kanske bara dum. Det får ni själva avgöra. Men döden var inget jag tänkte på under dom här dagarna eftersom man har flytväst och de finns livbåt .
Och det gjorde ju resan så mycket trevligare att man slapp tänka på de, ellerhur? =)
Men vi lyckades i alla fall få bukt på båten till rätt kurs igen :)
När vi kom fram laga vi lite lunch pratade om allt som varit.
Niclaz har ju försökt lära mig alla dom här orden man använder ute på sjön. Några kan jag, men många blandar jag bara om och kors och tvärs så jag har valt som ni sjövana ser att inte försöka mig på de där med sjöspråk i min blogg när jag skrivit. För då kanske jag bara gör bort mig (Och kanske redan gjort) men huvudsaken är ju att dom flesta förstår vad det är jag skriver här och inte läser massa ”båtord”  som jag skrivit för att försöka låta avancerad eller nåt, hehe.
Men kan så mycket som så säga att vi seglade 40 distans sammanlagt och var som mest uppe i 7 knop.
1 knop = 1,852 km/h
40 distans = ca dryga 6 mil

Jag kan i alla fall säga som så att jag trodde inte jag skulle smälta så mycket för seglingen som jag gjorde. Jag tyckte det var grymt häftigt ! och inte bara de, det var också roligt, rogivande och ibland skräckinjagande. En härlig kombination tycker jag . Får ni chansen att prova så gör de ni som aldrig har seglat!
Det är jätte härligt, skulle lätt kunna leva båtliv i framtiden.
Men då måste jag nog bli lite mer haj på de där med segling, eller gifta mig med en sjöman ;)

Skepp å hoj!

My crew :P

Niclaz lurade ute mig på den där stenen som var lite för nära vågorna.
Hehe blev lite blöt, de kanske syns:P

Länk till fler bilder från färden som togs:
http://picasaweb.google.se/niclaz.adolphsson/09090102SeglingNaskeMjalton#

Utsikt från toppen av Sveriges högsta ö.